Min bästis ringde ikväll !!

Ena stunden 120% på topp och andra stunden 160% ner i underjorden och sen vänder det igen. Jaa så här kommer jag verkligen inte ihåg att jag kände i fjol men då hade jag inte någon press på mig själv, visste inte hur jag kunde se ut och sedan de facto att Chris var i Affe tog nog bort mkt fokus från mig själv vilket kanske inte var så tokigt.

Hur som helst. Näää jag kommer inte ge upp när det är så här kort tid kvar. Jag måste försöka pressa mig själv liiiite mer varje stund bara. Och eftersom jag är så kolhydratslåg så blir nettot att jag tränar på samma nivå som jag brukar bara det att det upplevs som 84 gånger tuffare.

I lördags när jag sprang intervaller på löpbandet kom Mattias och stod och småpratade med mig och jösses vad lätt allting kändes då. Tack Mattias. Och igår fick jag en kram av Frida och fick gnälla lite till henne och när jag sprang efteråt så slog det mig att fasen vilken bra kondition jag fått så mitt liv just nu är ju helt underbart. Tack Frida. Och ikväll när Anni ringde och påminde om hur alla hennes muskelknuttar också gick upp och ner i humöret så kändes mina nedgångar rätt normalt och normalt är ju skönt. Tack gumman, ser fram emot att hälsa på dig snart! Oj, kanske glömde en som faktiskt alltid är där för mig även om jag ibland gnäller på honom och tycker att han bara kör med mig och inte bara kan säga "det går bra juh" så var det ju faktiskt Chris som ikväll sa "shit vad det syns förändringar nu, håll deffen sista dagarna nu så kommer det bli skitfint". Tack hjärtat. Och Jeanette som faktiskt är den som alltid lugnar mig och säger att jag är duktig när jag ringer och stör hennes diet och familjeliv nästan varje kväll. Hihi, jag ska ge igen med allt jag har dina sista veckor, you bet darling!

*ler* och nääää det är inget tragiskt självmordsbrev det här i och med att jag håller tacktal hahaha! Är bara lycklig ikväll !

Visst har ni testat min torsk/alaska i folie? Ikväll kryddar jag med en tsk pesto och provencalkrydda.