Far å flyg!

Happ. Är man i dietträsket nu månne? Igår på väg hem från besiktningen blev jag så tagen över hur fint solen sken över alla tokrimfrostiga björkar, och det är ju inte så att en norrlänning som jag aldrig sett nå liknande. Nä det händer varje år och flera gånger om året men det är som ändå så fint.


Och nu på flyget blir jag alldeles tårögd över hur fint det är här bland molnen, och solen såklart! Kanske bara är solen som gör en så här? Är ju ett tag sen vi har sett solen med det här ljuset som är nu..


Själv tycker jag kroppen stannat av helt. Folk runt omkring mig säger jag blivit mindre men vågen visade 58,7/59,1 sista dagarna så verkar inte skett nå där.


Kläderna märker jag sitter lite lösare men då var ju mina svarta jeans rätt otvättade.... De var halvtighta igen i morse så ska inte ta ut någon glädje i förskott hahaha.

Har inte så mkt kardio som jag brukar den här tävlingssatsningen så det känns inte riktigt som att jag ger allt jag kan, är ovant, men påverkad börjar jag helt klart bli. Inte bara min grin-sida som kommer fram igen ooops. Har tex blivit rätt självfokuserad (förlåt de mina, är snart tillbaks igen), rätt lättirriterad över ingenting (ber om ursäkt igen ifall ni glömt bort varför jag kan vara som jag är mina vänner). Jaaa. Men som mamma frågat nån gång:
- tycker du det är värt det?
- ja
- vad bra


/ Ida