Skämt å sido. Blev påmind om min stressiga tillvaro och slogs över hur mkt negativitet jag då hade runt omkring mig, framförallt om jag jämför med idag. Kan ibland stanna upp och bli så glatt överraskad över alla småsaker som Marcus gör för mig, vilket eg är självklara saker för mig utifrån hur jag växt upp men som jag tyvärr genom åren insett man inte ska räkna med. Tex, jag och en kompis var lite bittra en gång och menade att det är bättre att bo och vara själv för då vet man att man måste fixa och ordna allt själv än att halvt bli lovad att saker ska ske men i slutändan får man ändå alltid fixa allt själv och då med en jävulsk irritation i kroppen. Negativiteten där.. När dom där småsakerna slår mig brukar jag faktiskt bli så full i skratt och berätta för Marcus som sitter med höjda ögonbryn och en något förvånad blick
- Åå du har körkort! OCH bil!!!
Haha, den var nog roligast.
Några till reflektioner som jag haft sista tiden
- Någon viker ihop min tvätt, inkl sporttopparna.
- När jag blev inlagd på sjukhuset och hunden var kvar hemma och jag fick snudd på tvinga min dåvarande kille att gå ut med hunden, iaf så han skulle få pinka!
- Börjar jag dammtorka så tar någon fram dammsugaren, utan att jag tjatar om det.
- Någon gnäller över att "jag passar på" när samma någon betalar på affärn och ser att tvättmedel ingår i handlingen.
Eller så är jag bara så sjukt kär så jag tolkar allt som gulligt och alla omkring mig drar stora suckar ;)
<3 p="">
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar